Det hemliga rummet av Eva Swedenmark och Annica Wennström

Det hemliga rummetBokrecension

Jag hade turen att vinna denna bok i en Facebook-tävling i gruppen Feelgoodfredag. Så tacksam för den, Eva Swedenmark.

Det är en lite annorlunda berättelse om ett antal damer som alla låtsas. Verkligheten är en annan.

Denna bok är en blandning av feelgood och relationsberättelse med inslag av kriminalitet.

Så här står det på nätet om den:

”Magda, Amelie, Simona och Vibeke har fått kontakt via Magdas blogg. Nu träffas de för första gången i ett hus Magda ärvt. Hon vill ha sällskap och bjuder in sina bloggvänner. Men vilka är dessa kvinnor egentligen, bakom den bild de skapat på nätet? Och vad händer när deras hemligheter avslöjas? De söker sig till varandra några varma sommarveckor i Fredrika, en vacker plats i Norrlands inland. Alla bär de på erfarenheter och historier som de valt att dölja. Ska de tillsammans kunna finna en ny trygghet?

Vem kan man lita på om det nu finns någon man kan lita på? Eller finns hoten, osäkerheten och lögnerna alltid kvar?

Dessutom dröjer det inte länge innan kvinnorna får en känsla av att vara betraktade när de lever sitt stilla liv i huset. Vem smyger omkring i skogsbrynet och vid strandkanten? Är det någon som besöker huset om natten?

Snart hotas den sköra vänskap de byggt upp när en inkräktare slår sig in i deras tillvaro. Och de kan inte stillatigande finna sig i detta

Det hemliga rummet är en annorlunda relationskrim, om kvinnor som söker vänskap och trygghet. Men kan vänskap och tillit växa i en tillvaro skuggad av övergrepp, död och en ständigt närvarande rädsla?”

 

Här är ett utdrag som visar på berättarrösten i boken:

”Amelie tittade på dem, två barn som borde skratta mer, leka och stoja. Hon ville ge dem det. Tids nog skulle det vara för sent. Precis som det alltid varit för sent för henne.

  • Titta!

Hon vek ett kuvert av ett papper, det fanns tejp i barnens pysselväska. Allvarligt skrev Vera en hälsning till sin mormor. De stoppade ner kartan och tejpade igen kuvertet. Amelie textade namnen på moror och morfar. Inget av barnen visste adressen. Amelie strök dem över kinderna.

  • Det ordnar sig. Nu tar vi bilen och sticker in till Fredrika och postar det.”

 

I ovanstående lilla text ligger många hemligheter, många planteringar som sedan får en förklaring på slutet. Jag gillar den typen av böcker som inte är förutsägbara. Det här är en oförutsägbar bok med många hemligheter.

Det som kan tyckas vara en vacker liten gest startar något stort. Men ingen förstår – än.

Bilderna och miljön målas upp galant och för varje hemlighet som spräcks, som när man knackar hål på ett ägg, uppstår nya konflikter, nya intriger.

TACK än en gång för boken. Jag rekommenderar den varmt och ger den 3,5 av 5 möjliga pennor.

Läshälsningar

Monica Ivesköld

 

 

Tagged with →  
Share →
0 comments
Visit Us On FacebookCheck Our FeedVisit Us On LinkedinVisit Us On YoutubeVisit Us On Pinterest