Döden ingen ser av Anne-Marie Schjetlein

Bokrecension

Döden ingen serDen här boken påverkade mig både positivt och negativt. Jag är helt såld på Anne-Marie Schjetleins korta kapitel. Så enormt bra och lätt att ta till sig. Hon skriver lättläst om ett svårt ämne; Döden ingen ser. Det är en psykologisk spänningsroman. Och spänning var det framförallt i den sista halvan av boken. Svår att lägga ifrån sig på slutet.

Döden ingen ser är första boken som jag läst av Anne-Marie Schjetleins men definitivt inte den sista.

Jag valde ett totalt felaktigt tillfälle att läsa den här boken. Satt nämligen på lasarettets akutintag i Lund och väntade i sex timmar på att en anhörig skulle bli inlagd för gallstensoperation. Varje kväll blev det operationsdusch och fasta, varje eftermiddag plockades alla slangar bort igen. Så höll det på. Och själv besökte jag lasarettet varje dag med min medhavda bok. Den gav rysningar på många sätt – inte bara i själva handlingen utan också eftersom jag idiotiskt nog hade valt just den att ha med mig under alla timmars väntan på sjukhuset. Från fredag till onsdag väntade vi; jag, min anhörige och boken, på en så kallad akut operation. Gissa om det tyngde.

Och som den effektivitetskonsult jag är, blev jag illa till mods av både ineffektiviteten och boken – med ETT stort undantag. Vilken fantastisk uppvakningsavdelning. På grund av vissa komplikationer blev jag nämligen inbjuden att sitta även där (med min bok). Denna eftervårdsavdelning var den mest otroliga jag upplevt inom sjukvården. De var inte bara effektiva utan enormt uppmärksamma och omtänksamma med hjärtat. Brydde sig verkligen om patienterna.

Men, som sagt, tillfället för läsning av boken, var illa valt. Rysningarna fortplantade sig och med tanke på bokens innehåll, blev jag riktigt skärrad. Jag uppskattade boken men således inte stunden.

Måste få lov att citera några rader ur boken som var så motsatta det som jag själv upplevde.

”Hon var förvånad över hur lätt det varit att få en tid på Andreas Nylunds mottagning. Hon hade hört att det var svårt att få en läkartid. Tillgänglighetsproblem pratade de om på nyheterna, långa köer och väntetider. Hon förstod inte vad de pratade om.”

Jag gillar boken men hade önskat att gestaltningen var djupare. Som du kan se ovan, börjar många meningar med ordet ”Hon”. Så är det i texten, även om den är lättläst. Det gör att jag känner mig distanserad som läsare. Önskar få läsa mer av Anne-Marie och hoppas då på en djupare gestaltning.

3 pennorRekommenderar boken, speciellt för de som kanske inte är vana vid spänningsromaner eller deckare. En obehagligt behaglig bok att starta med, således. Jag ger boken tre av fem möjliga pennor.
Tack Anne-Marie för att du gav mig möjligheten att få bekanta mig med en av dina böcker.

Här är lite mer information om boken

På baksidan står det:

”Precis när du tror att allt kommer att ordna sig och livet är på din sida, det är då det händer.
En sjuksköterska hittas död på rälsen efter att ha sagt upp sig från sjukhuset. Många tvivlar på att Lotta skulle ha begått självmord. Hon verkade alltid så glad, älskade sitt jobb och var omtyckt av kollegorna.
Sjukhuskorridorerna sjuder av rykten och snart är Lottas död inte det enda märkliga dödsfallet. Kirurgen Andreas Nylund känner sig alltmer otrygg och pressad i sin arbetssituation och med det ökar risken för att allvarliga vårdmisstag begås.
När olyckan väl händer får den ödesdigra konsekvenser.”

Och så här står det på nätbokhandeln:

”Anne-Marie Schjetlein väver samman ett nät av relationer och livsöden i en dagsaktuell sjukhusproblematik. Döden ingen ser är den tredje fristående boken i serien om kirurgen Andreas Nylund och den kantstötta villaidyllen i Tylösand.”

Varma läsarhälsningar
Monica Ivesköld

 

Tagged with →  
Share →
0 comments
Visit Us On FacebookCheck Our FeedVisit Us On LinkedinVisit Us On YoutubeVisit Us On Pinterest