Ghettobröder av Sammy Jeridi – recension

GhettobröderFormat: Pocket

Serie: Fristående del 2 i serien Ghettkungen

Antal sidor: 384

Utgivningsår: 2021

Förlag: Bokfabriken

ISBN: 9789178358274

Recensionsex: Ja. Tusen tack Bokfabriken!

 

Typ av bok: Deckare

VAR utspelar sig romanen: I Sverige

NÄR utspelar sig romanen: nutid

Hur fångade inledningen mig: Fast från första sidan! Här kan du själv se inledningen UTAN att jag avslöjar några spoilers.

”―Tystnad tagning!
Mannen med vitt yvigt hår satt i regissörsstolen med en megafon och benen i kors. Han såg missnöjd ut, men han föddes nog missnöjd, tänkte Nasir Haddad och kunde inte låta bli att le.
Bakom honom fanns en mindre läktare med publik. Välklädda kvinnor och män satt med stora ögon, en kvinna med öppen mun höll sin man i armen.
Nasir satt vid ett middagsbord med linneduk och kände sig som en kung. Ett stort vildsvinshuvud på ett fat och vackra tända kandelabrar. Bordet dignade av mat och dryck, det osade till och med från en del kastruller. Han hade aldrig set så mycket mat på ett och samma bord förutom vid bröllop.
Det andades lyx.
Och det bäst var att han fick betalt för det. De där hemma skulle aldrig tro det. Nasir Haddad var skådespelare. Hemma i Syrien var han tandläkare men det kunde han inte bli här så pengarna var välkomna.”

VILKEN är själva handlingen: Vi får följa Leon som är ägare till verksamheten Ghettosäljarna samt polisen Eva Möller när de letar efter den kidnappade Julia Falk. Se mer i texten från baksidan.

Intrigerna: Fullständigt oförutsägbara ända fram till slutet.

Miljöbeskrivningarna och karaktärerna: Målande och får mig att uppleva allt detta hemska i detalj.

Dialogerna: Skrivna med citationstecken. Grymma, vedervärdiga och leder handlingen framåt, i andlös spänning.

 

Baksidestexten – tagen från nätet

 Tio miljoner för Julia Falk.
Leon, ägare till det lika framgångsrika som ljusskygga företaget Ghettosäljarna, tar ett uppdrag han egentligen inte vill ha – att hitta den försvunna miljonärsdottern Julia Falk. I sin jakt på henne kommer han något fruktansvärt på spåren, en mystisk organisation som är beredd att döda för att bevara sina mörka hemligheter.
När det visar sig att även kriminalkommissarie Eva Möller utreder fallet tvingas det omaka paret ännu en gång samarbeta för att överleva.” 

Mest positivt

Korta intensiva kapitel som får mig att tappa andan. Ett driv som jag sällan sett i någon deckare. Att slippa dialektala ord från ghettot. Dialogerna är rappa och tydliga, och fyllda av gestaltning. Motivet är så svårsmält att jag inte kom på det förrän långt in i boken.

Minst positivt

Jämförelsen avseende Ghettokungen (den första boken i serien) med skitboken ’Snabba cash’ som jag aldrig lyckats läsa färdigt. Jag har därför inte läst första boken eftersom jämförelsen skrämde bort mig.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja några spoilers. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.

Sidan 100

”Mannen klappade hunden på huvudet utan att ta blicken från Izzat. Fortfarande tyst, som de väntade på någon. Förmodligen trodde mannen vid bordet att Izzat skulle bli nervös men då kände han inte honom.
Izzat hade suttit framförkrigsherrar i Afrika, Isisledare i Mellanöstern och med vapen riktade mot sig. Allt för ett reportage. Men han var inte rädd, inte än i alla fall.
Det sunda var att vara rädd, det brukade rädda livet på människan och självklart handlade det inte om mod, men för Izzat, som varit nära döden så många gånger, handlade det snarare om att han var avtrubbad. När man gör farliga saker många gånger slutar man bli räd till slut.”

Sidan 200

”Izzat drog sakta av sig ringen En guldring med en rubin En gåva från hans far som i sin tur fått den från sin far. Den var värd mer än mobilen, hundringen och taxin, kanske trettiotusen mer, och det var inte lätt att skiljas från den.
― Vart vill du åka? frågade mannen och Izzat var osäker. Han visste inte var Leon bodde, att åka till tidningen var kanske för riskfyllt och han hade inga nycklar hem. Däremot visste han att balkongdörren var öppen och att kunde kättra upp.”

Summering

5 pennorEn andäktig deckare med ett fullständigt vedervärdigt motiv. Boken gick inte att lägga ifrån mig. Efter alla menlösa spänningsromaner och deckare/thrillers som jag läst sista tiden var detta oerhört frigörande. Precis så ska en spänningsbok driva framåt. Jag var matt när den var slut. Tusen tack för den upplevelsen, Bokfabriken och Sammy Jeridi! Jag ser med spänning fram emot nästa bok i serien. Den vill jag inte missa.

Jag ger den full pott – 5 av 5 pennor!

Vid pennan

Monica

 

Tagged with →  
Share →