Mörkret före gryning av David Baldacci – bokrecension

Mörkret före gryningFormat: Inbunden

Serie: Atlee Pine del 3

Utgivningsdatum: 2020-10-28

Förlag: Bokfabriken

ISBN: 9789178355389

 

Tack Bokfabriken för recensionsexemplaret.

Veckans recension

Veckans bokrecension är en Atlee Pine-thriller. Som vanligt spännande och svår att lägga ifrån sig. Detta är tredje delen i serien om Atlee Pine och även om den är helt fristående, vinner den på att du läser böckerna i ordning.

Information på nät och baksida

Så här står det på baksidan och nätet:

”FBI-agenten Atlee Pine söker efter sin kidnappade tvillingsyster Mercy. Utredningen leder henne till New Yorks undre värld. När Atlee Pine är nära ett genombrott råkar hon av misstag sabotera ett tillslag som leds av amerikanska arméns kriminalutredare John Puller.

När Pine och Puller gör gemensam sak upptäcker de en koppling mellan maffian och en konspiration riktad mot nationens hjärta. Samtidigt som de tvingas riskera allt för att skingra dimridåerna kring konspirationen kommer Atlee Pine allt närmare sanningen om Mercy. Men den kommer inte utan ett pris.

Mörkret före gryning är den fristående fortsättning på David Baldaccis spännande thrillerserie om den iskalla ensamvargen Atlee Pine. Tidigare böcker i serien är Lång väg till rättvisa (2019) och Minuten före midnatt (2020).”

 

Jag är oftast mycket förtjust i Baldaccis böcker. Som NewYork-times skriver i sin recension: ”Det är ingen överraskning att en av de bästa thrillerförfattarna skapar en av de bästa karaktärerna på länge.” Och jag kan bara hålla med. Har du en gång läst om Atlee Pine, glömmer du henne aldrig.

Språket flyter, som vanligt, på och författarrösten fångar – precis som sig bör.

Utvalda exempel från sidor

Här är några exempel från sidorna 100, 201, 300 och 400. Jag har tagit mig friheten att ändra dialogerna till pratminus för att tydliggöra citaten.

Boken är på 429 sidor.

Citat från sidan 100:

”Puller nickade.
― Jag kom hem med metall i kroppen som inte är född med. Men det var ett privilegium och en ära att tjäna mitt land.
Polisen var stor och tung med breda axlar, men uttrycket i ansiktet mjuknade och han nickade.
― Jag hoppas att min pojke kommer hem i ett stycke.
― Ingenting i strid är säkert men armén är mycket noga med att utbilda de sina för alla tänkbara situationer och förse dem med den bästa utrustning som finns för at klara jobbet.
― Skönt att höra, agent Puller Vi uppskattaralla vad ni gjort för vårt land.
Han såg sig omkring.
― Mm, låt mig kontrollera en ska Ni kan vänta här, sir.
Han gick och Puller betraktade det lilla rummet. Där fanns foton på den nuvarande polischefen, borgmästaren, guvernören och presidenten. Alla log mot honom från sina officiella porträtt. Han hade ingen anledning att le tillbaka. Det som just nu hände honom kändes inte rimligt, men det var tydligen fullt rimligt för andra personer. Och det störde honom så in i helvete.”

En dialog från sidan 201 när Atlee och hennes assisten Blum har ett möte med en kvinna som blivit utkonkurrerade av Atlees mor:

”― Jack och jag utvecklades helt enkelt åt olika håll.
Holden-Bryant hade slagit sig ner på sängen igen att ha räckt Pine ett glas whiskey.
― Fanns det någon särskild anledning? frågade Pine.
― Låt oss gå rakt på sak. Vi vet alla hur män är.
― Vad betyder det?
― Det är svårt nog att få män att binda sig. Under en omständighet är det praktiskt taget omöjligt.
― Och vilken är det? frågade Pine
Blum svarade:
― När mannen inte längre älskar en eftersom han älskar någon annan.
― Bingo, sa Holden-Bryant, men hennes ansiktsuttryck stämde inte med det triumferande ordet.”

Citat från sidan 300, ett telefonsamtal mellan Puller och hans vän Don börjar dra upp emot klimax:

”― Det var väl det jag trodde. Men det framgår inte av några passkontroller.
― Jag vet, sa Don. Det förbryllade mig också.
― Flygbolaget han flög med när han var utomlands var också märkligt.
― Ja, det är ett dotterbolag till Aeroflot. Är det här någonting vi bör intressera oss för?
― Det ska du få veta snarast möjligt, sa Puller.
Han tryckte bort samtalet och återvände till sökningen på Franklin. Han letade efter två saker: ekonomiska uppgifter och resor, och han gick femton år bakåt i tiden.”

Citat från sidan 400 där romanen stegras mot klimax (utan att ge någon spoiler):

”Grottan var liten, inte mer än ungefär fem gånger fyra meter. När Pine lyste omkring sig såg hon en hel del föremål. Ett gammalt bord och några skrangliga stolar. Cementblock med brädor som tjänstgjorde som hyllor. Några tomma glastillbringare, ett sprucket basebollträ, en ruttnad tröja och några gamla tennisskor. Golvet bestod av plywoodskivor som måste vara lagda direkt på jorden, för de var mörka av röta. Det luktade unket av gammal växtlighet och blottad rödlera. Väggarna utgjordes av kullens stena och jord.
Pines ficklampsljus nådde den innersta delen av rummet och hon stelnade till.”

4 pennor

4 av 5 pennor

Jag ger boken fyra av fem pennor. Det här är en driven författare som vet det mesta om hantverket. Vändningarna är många och ofta oväntade. Baldacci lyckas skriva scen för scen, kapitel för kapitel med intriger och dramatik. Min förhoppning är att jag får ännu en bok, gärna den sista i serien. Det är nästan svårt att vänta.

Vid pennan

Monica

Tagged with →  
Share →
0 comments
Floating Social Media Icons by Acurax Wordpress Designers
Visit Us On FacebookCheck Our FeedVisit Us On LinkedinVisit Us On YoutubeVisit Us On PinterestVisit Us On Instagram