Currently viewing the category: "Skrivartips"

Hur kan du få en dialog att lyfta?

Du kan synliggöra både att personerna talar och att de tänker i en dialog.

Låt dialogen lyfta

Tankstreck eller citationstecken?

Dialog synliggör du genom att använda talstreck som är längre än tankstreck (―) eller citationstecken (”). Vilket du väljer är en smaksak. Exempelvis:

  • ― Kom in på mitt kontor!
  • ”Kom in på mitt kontor!”

När du skriver en dialog, skalar du bort alla oväsentligheter som vi säger; ord såsom ”Hej”, ”Hur mår du” osv.

Viktigt är att läsaren behöver vara säker på vem som talar. Detta gör du genom att skriva exempelvis:

  • ― Kom in på mitt kontor, sa chefen.
  • ”Kom in på mitt kontor”, sa chefen.

Tänk på vikten av att verkligen göra ny rad vid dialog. Det blir annars ganska rörigt för läsaren.

När du skriver kan du även väva in tankarna för att synliggöra att personer tänker annorlunda än hur den säger eller agerar.

Gör inte upprepningar utifrån vad läsaren redan vet. Då blir det att skriva läsaren på näsan det som han/hon redan vet.

Gestalta via miljön i dialogen

Du kan använda miljön runtomkring för att spegla vad personerna tänker, likväl som att du kan använda vädret. Du kan gestalta hur en person talar, vad den säger respektive vad den inte säger. Undvik dialekt. Det blir jobbigt i längden för läsaren.

Övning

En härlig övning är att skriva en dialog om hur något oväsentligt smakar (kaffet) när de egentligen talar om hur illa de tycker om en kollega.

Lycka till med ditt skrivande!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

 

Erövra läsaren – skrivartips

När du skriver en roman, behöver du tänka efter hur du ska fånga läsaren direkt. Ett sätt är att skapa en kraftfull första-mening.

Ett annat sätt är att göra en logglinje som skapar intresse för din roman. En komplicerad idé måste förenklas med en logglinje. Annars går läsaren vilse. Vad är en logglinje? Det är en kort sammanfattning av boken – oftast bestående av 1-2 meningar. Den bör innehålla en beskrivning av karaktärerna, deras handling och resultatet av dramaturgin samt en konflikt.

Samma sak gäller titeln. Det kan vara den som fångar läsare och som gör att de köper din bok.

Ett exempel inom filmens värld är att tilltala skådespelarna på ett sätt som gör att de BLIR karaktären. Då har romanen eller filmen lyckats initialt. Ett sådant exempel är filmen Varulven (Wolf) med Jack Nicholson. Han ÄR ”wolfman”.

Wolfman

Att reducera en stor text till några få ord är otroligt kraftfullt.

Vilka ämnen anses som mest attraktiva?

Här har du några. Du kan säkert komma på många fler.

  • Demonisk besittning,
  • pengar,
  • sex,
  • makt,
  • dinosaurier,
  • UFO,
  • skandalösa kärleksaffärer,
  • seriemördare m fl.

Vad är en bra titel?

En bra titel är en titel som inte bara berättar för läsaren vad historien handlar om utan som avslöjar genren. Känslor ska vara förknippade med en thriller, ett mysterium, en kärlekshistoria, ett äventyr etc. Var och en av dessa olika genrer framkallar ett emotionellt äventyr.

Omslaget är viktigt såväl som baksidestexten. Det är oftast omslaget eller baksidestexten som gör att läsaren köper boken.

Intriger måste finnas i alla scener

Alla scener måste ha intriger. I boken behöver du en stor, övergripande intrig. Här är några attraktiva intriger som brukar fångar läsare.

  • En asteroid kolliderar med jorden.
  • En seriemördare är lös.
  • En bebis lämnas utanför dörren.
  • En invaderande armé måste konfronteras och besegras.
  • En vulkan måste undkommas.
  • En haj som äter människor måste förstöras.
  • En rasande eld måste släckas.
  • En fruktansvärd sjukdom måste botas.

Romaner handlar om problem. Därför är det viktigt att du avslöjar problemet redan i kapitel 1.

Vet du att det faktiskt finns en serie som bygger på alla ovanstående problem? Den handlar om Bermudatriangeln.

Kroka läsaren och lägg tid på premissen

Med hjälp av kroken försvårar du problemet och skapar ett större hot.

Lägg tid på premissen. Den är viktig. Vad är då en premiss? Det är ett antagande som gör storyns slutsats sann. Premissen är budskapet i din roman.

Lycka till med ditt skrivande!

Monica Ivesköld

Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

 

 

 

 

Att skriva dialog – skrivartips

DialogDialogen kan alltid förbättras. Här är några användbara tips.

En bra dialog behöver innehålla handling, kroppsspråk, undertext, tankar, åsikter och känslor. Lyckas du, drar du per automatik in läsaren i kommunikationen.

Karaktärisera

Låt dina karaktärer avslöja sig genom kommentarerna. Använd unika mönster för hur varje karaktär talar och lägg gärna in deras specifika yrken och bakgrund.

När din POV-karaktär talar bör dennes tankar, känslor och åsikter vara homogena. Dina karaktärer avslöjas genom HUR de talar.

Här ser du tre olika exempel på samma dialog. Låt oss säga att det är en chef som talar. Beroende på chefens personlighet uttrycker hen samma sak på olika sätt, exempelvis:

  1. ChefenFixa uppgiften och leverera den till mig i morgon bitti.
  2. Lyft nu på rumpan och gå in på din arbetsplats och fixa det här. Jag vill ha det i morgon klockan åtta. Det är för det här, du är anställd.
  3. Jag är verkligen i behov av att du löser uppgiften. Ingen kan klara det bättre än du. Har du något emot att ta itu med den och återkomma i morgon bitti?

Ser du skillnaden?

Intensifiera konflikten genom dialogen

Din konflikt kan vara mellan två karaktärer eller mellan en karaktär och miljön exempelvis. Dialogen kan återspegla karaktärens interna konflikt i ämnet. Låt den eskalera genom att utveckla dialogen med följande känslor:

  • Oenighet
  • Hot
  • Lögner
  • Krav
  • Hånfullhet och sarkasm
  • Rädsla

Slå upp några olika dialoger i böcker och se vad som händer där rörande konflikterna. Titta på filmer och TV-serier och se om du kan utlösa konflikter i dialoger som framgår där.

Dialog med spänning

IsbergÖka spänningen genom att avslöja lite vad som komma skall i den dialog som utspelar sig. Titta på filmer och se hur filmskaparna har gjort för att hålla oss andlösa.

Skapa dynamiska dialoger som gör att läsaren misstänker att något lurar under ytan. Tänk dig ett isberg. Du ser vad som sker ovan ytan, men vad händer under?

 

Låt plotten (intrigen) avancera framåt

Dialogen ska skapa en framåtdrivande rörelse. Speciellt vid vändpunkterna brukar något avslöjas som gör att manuset ändrar riktning.

Fundera över hur du kan öka din intrig och få karaktären att nästan trampa utanför kanten.

Förstärk atmosfären i scenen

Tänk på tonen i ditt manus. Låt karaktärerna lägga in upplevelser i dialogen som gör att läsaren också noterar deras omgivning och applicerar deras känslor.

Uppdatera med bakgrundsinformation

Låt karaktärerna berätta något som läsaren inte vet om deras eller övriga karaktärers bakgrund. Väv in informationen. Den får inte vara förklarande, för då förstår läsaren att du manipulerar denne, utan det ska vara subtilt och mjukt.

Författaren Elizabeth George kallar detta för THADTalking Heads Avoidance Device – dvs att de talande karaktärer medvetet undviker att ge råd (fritt översatt).

Låt karaktärerna samtidigt som de talar, även göra något. Undvik statiska dialoger!

Tänk känslomässigt! Påverkar känslorna dig, påverkar du läsaren.

Ge information som läsaren annars inte får

Om något har skett ”bakom kulisserna” så att säga, kan läsaren få den informationen genom en dialog mellan två karaktärer. Ett sådant exempel är att två karaktärer blir förälskade i varandra. Ingen annan i teamet vet detta och de väljer att hålla allt hemligt. Men genom deras inbördes dialog förstår läsaren att något har hänt.

Lycka till med ditt skrivande!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

 

 

 

Konsten att skriva och avsluta med en brilliant ”knorr”

Brilliant knorr

Att skapa en knorr innebär att du ökar behållningen för läsaren. Ungefär som när du åker karusell och går från fruktan till trygghet. Görs detta på fel sätt, blir åkturen obehaglig. Tänk på det när du skriver.

En kraftfull twist innebär att läsaren får veta något motstridigt om exempelvis huvudkaraktärens natur. Det ska således vara en Aha-upplevelse.

Hur skapar du en twist?

Det krävs mycket planering från din sida för att skapa en dylik knorr. Så här kan du tänka och göra.

Planera!

Lägg upp eventuella twister i din synopsis och skriv in de eventuella val som dina karaktärer kan göra. Lägg upp flera olika och tänk utanför din komfortabla zon. Välj de som är mest överraskande och skriv om dem.

Håll på hemligheterna om du skriver spänning – annars inte

Skriver du spänning, behöver du vara mystisk och hålla tyst om alla hemligheter. Tänk på att du, när du skriver spänning, behöver baka in massor med lögner för att inte avslöja upplösningen. Väljer du annan genre, kan du släppa på hemligheterna allt eftersom protagonisten löser problemen. Se till att du hela tiden har två val som du kan skriva kring.

Avslöja vid rätt ögonblick

När är rätt ögonblick? Jo när du kan svara på frågan: ”När är insatserna högst?”. Hitta den punkten och börja avslöjandena där. Släpp din twist och låt karaktären göra komplicerade val.

För dig som skriver spänning, låt läsaren och protagonisten tro att de har löst allt – som i själv verket är falskt – och släpp sedan twisten. Låt exempelvis mördaren avslöja sin sanna natur på ett djupt personligt och chockerande sätt. Detta kanske leder till ännu ett mord på någon nära anhörig. Kanske hittar du även motiv kring ilska och hämnd.

Var medveten om att det kan behövas många omskrivningar för att få det rätt.

En bra twist

När du överraskar läsaren, är det värt allt arbete för att skapa twisten. Det kräver övning och många försök. Kanske får du till något på ditt tredje försök så ha tålamod. Det är värt varenda sekunds ansträngning.

Studera hur andra författare gör

Det tar mer än 15 minuter att planera, utarbeta och skapa en bra twist. Studera hur andra gör.

Lycka till!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

 

Skrivartips – Skapa intressanta karaktärer

För att få karaktärer som läsaren älskar respektive hatar, behöver du skapa dem som om de vore av kött och blod.

KaraktärerDu behöver göra en noggrann inventering av deras styrkor, svagheter, beteenden och olater. Detta kan du göra genom att gå igenom alla frågor som uppstår kring en personlighet och skriva en karaktärslista. Något som mina deltagare i skrivarkurserna får göra. Dessutom har jag en kurs i att utveckla deras personligheter. Den onlinekursen utvecklar både dig och dina karaktärer genom att du får tillgång till 33 olika tester som påvisar allt du behöver veta om varje karaktär för att göra han/hon mer trovärdig.

Personlig utvecklingEn karaktär måste utvecklas i en roman. Om inte, blir romanen tråkig. Då är det synnerligen viktigt för dig att veta vilka drag och egenskaper såväl som kompetenser din karaktär behöver uppnå. I din karaktärslista kan det därför vara av intresse att du markerar de delar som just den huvudkaraktären behöver jobba med. Precis som det är för dig i livet.

Allt kan utgå från det berömda livshjulet, dvs hur ser det ut i dagsläget och hur vill vi förändra?

Sen kanske du behöver ta reda på följande:

  • Hur motiveras din karaktär?
  • Vilka styrkor och svagheter kan du märka initialt?
  • Är din karaktär introvert eller extrovert?
  • Hur ser din karaktärs självbild ut?
  • Vilken VAK har din karaktär (är hen visuell, auditiv eller kinestetisk)?
  • Vilken värdegrund har din karaktär?
  • Hur effektiv är hen?
  • Har karaktären några tidsläckage?
  • Hur ser karaktärens omställnings- och organisationsförmåga ut?
  • Vilken hjärnhalva är mest dominant hos din karaktär och vad får det för konsekvenser i dialog och samarbete med andra?
  • Har din karaktär några självsabotörer och fungera de som änglar på axeln?
  • Vilket kroppsspråk har din karaktär?
  • Hur ser syskonrankningen ut kring din karaktär?
  • Hur fungerar din karaktär i samband med stress?
  • Hur ser karaktärens livskurva ut?
  • Vilket är karaktärens födelsetal och kan du läsa ut något nummerologiskt ur det?
  • Hur flexibel är din karaktär? Kanske rentav en rigid person?
  • Hur öppen respektive sluten är din karaktär?
  • Vilka rädslor har karaktären?
  • Finns det några försvarsmekanismer?
  • Är din karaktär en ledartyp och i så fall varför respektive varför inte?
  • Hur hanterar din karaktär konflikter?

Med hjälp av alla dessa frågor (och kanske tester om du anmäler dig till min onlinekurs), kan du få en karaktär som dina läsare älskar eller hatar.

Vill du veta mer om onlinekursen, klicka här.

Många av de tester som jag har byggt upp, har jag jobbat med i trettio år. Som certifierad inom Försvarshögskolan, är det djupanalyser som gäller, något som jag också arbetat med i många år.

Jag önskar dig lycka till när du fördjupar dina karaktärer!

Monica Ivesköld

Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

Skrivartips: Gestalta – måla med ord

Gestalta - måla med ord

Det är stor skillnad på att gestalta och att berätta. Som bokrecensent brukar jag märka skillnaden på hur fångad jag blir av läsningen utifrån gestaltningen.

Gestalta går ut på att måla med ord, att visa i stället för att berätta, genom att skapa bilder i läsarens huvud, ofta baserat på känslor.

Jämför nedan:

  • Henrik var väldigt arg
  • Henrik stampade med foten och höjde rösten. Det slog gnistor om honom och hans ord. Gesterna var omfångsrika likväl som superlativen. Han tog upp hela rummet med kroppshyddan och ilskan. Luften vibrerade och personerna runt omkring kröp ihop.

Välj verb i stället för adjektiv när du gestaltar. Ordet ”väldigt” är ett adjektiv.

Använd framförallt dina sinnen när du gestaltar. Låt oss utgå från Henrik. Vad gör han när han är arg? Ser du hans beteende? Hör du honom? Tänker eller känner han något och vad tänker och känner omgivningen baserat på hans sinnesstämning?

Synliggör kroppsspråket och gesterna.

Lägg gärna till miljön men tänk på att använda den som en metafor eller liknelse. Du kan inte skriva om en vacker miljö när någon är arg. Snarare då att det blåste storm, träden böjde sig så djupt att de nästan bröt grenarna.

Genom att gestalta får du igång läsarens känslor. Texten blir intressant och din läsare vill veta mer.

I en spänningsroman kan du inte gestalta allt. Då tappar du tempo och spänningen uteblir. Vissa scener behöver vara korta och därmed mer beskrivande än gestaltande för att få upp tempot.

Lycka till med ditt gestaltande!

Monica Ivesköld

Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

 

 

Formge inlagan

Handbok för textproduktionMånga frågar mig om layout. Jag har utbildat i ämnet i över 30 år. I min bok Handbok i textproduktion finns massor med tips. Du kan köpa den här – klicka på länken!

Länk till Handbok för textproduktion

Att sätta en bok kräver många sorters yrkeskunskap. Ändå vill många författare göra detta själv. Grafisk formgivning och layout är ett hantverk. Typografi handlar om teckensnitt, storlek och radavstånd. Brödtexten bör vara i ett teckensnitt med fötter (seriffer) som lämpar sig för böcker och ökar läsbarheten. Våra ögon gillar den typ av snitt. De vanligaste snitten är Bookman och Garamond. Lägg märke till att 12 punkters storlek i dessa båda skiljer sig åt. Det beror på att de är tillverkade i två olika system; Didot respektive amerikansk point.

TeckensnittSe skillnaden i bilden här. Didot-punkten är 0,376 mm medan en point är 0,351 mm. Väljer du Garamond blir således texten mindre.

 

Teckensnitt 2Rubrikerna i din bok bör lämpligen vara i sanseriff, dvs utan fötter, typ Arial eller Lucinda. Här ser du bild på dem:

Tänk på att ALDRIG skriva rubriker med versaler. Det minskar läsbarheten.

Radavståndet är viktigt och jag brukar rekommendera att tänka på multiplar (dvs delbarhet med siffran 6).

Det gäller även att tänka på marginalerna och sidnumreringen. Ensamma rader (eller som de kallas på fackspråk – beroende på om de är uppe eller nere på sidan – ”Änkor” och ”Horungar”) är en typografisk dödssynd. Vita maskar, dvs för stort tomrum mellan orden, kan bli effekten av marginaljusterad text. Då måste du knipa respektive kerna texten.

Alla stycken i en skönlitterär roman kan med fördel vara indragna utom första stycket i varje scen eller kapitel. I fackböcker är det inte alltid indrag. Ett fyrkantsindrag är att rekommendera, dvs lika mycket indrag som teckenstorlek. OBS att detta görs med hjälp av formatmallar i Word eller sättningsprogrammen.

Lycka till!

Monica Ivesköld

Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

Tips för att skriva komedi och kåseri

Här är några tips.

Du vet vad en roman är och startar med att skriva vad som kommer för dig. Vilket är din favoritgenre? Förmodligen börjar du skriva i den genren. Tänk: VAD händer om …?

Att vara roligVill du skriva komedi, ska du även vara rolig. Kanske är vardagen inte tillräckligt kul, men om du rotar i minnet får du upp någon dråplig historia. Det är jag övertygad om.

Dansade barfota

Ex vis, vad hände när jag fick dansa barfota på hotellet på Mallorca?

Jo det började med att vi skulle se en show. Hela gänget gick dit. Vi var uppstyltade till tänderna. Själv hade jag en offwhite ny sidenklänning och nya skor, som jag givetvis fick skoskav av att bära.

Väl på plats började vi diskutera. Skrattet steg vid bordet. Drinkarna kom in. Någon berättade en anekdot, en annan skulle visa. Maken som satt mitt emot mig, skrattade och slog händerna i bordsskivan. Det rangliga bordet skakade till och sedan lyfte hans glas som i ultrarapid och innehållet östes över mig och min nya fina klänning. Förtvivlad for han upp och rusade till baren.

  • Can you help me, frågade han bartendern. I need a papper.

Bartendern som inte riktigt fick grepp om situationen plockade långsamt fram ett block och en penna som han överräckte till maken.

  • No, no, not that kind of paper. I need to clean up.

Aha, nu fattade killen bakom disken och gav honom en trasa och lite hushållspapper.

Maken fejade och torkade upp.

Efter en stund anslöt sig ytterligare ett par till oss vid bordet. Då skulle maken förklara vad som hänt. För att demonstrera gjorde han synbart om manövern och till allas förtjusning åkte även nästa drink i knät på mig. Jag var nu sjöblöt. Klänningens material (siden) gjorde att den dessutom blev genomskinlig.

En kväll på MallorcaDansmusiken startade och alla rusade ut på golvet för att hinna släpa sig en runda innan showen skulle starta. Givetvis for även vi upp och ut på golvet. Skorna kastade jag av mig under bordet. Så upp på golvet stegade denna kvinna, barfota och med genomskinlig klänning – till mångas förtjusning.

Spela revy eller fars

I åtta år stod jag på scen och spelade revy. Då lärde jag mig mycket om hur tokigheter är uppbyggda. Ju mer överdrifter eller underdrifter, desto roligare blev det. Tokerierna avlöste varandra. En av de svåraste roller jag hade var att som ”fin dam” köpa en elektrisk potatisskalare som av någon anledning löpte amok. Den dansscenen kommer jag sent att glömma. Folk skrattade så de skrek och själv var jag tvungen att träna på att vara totalt allvarlig. Inte helt enkelt, kan jag lova.

Efter mina åtta år på revy-scenen, började jag spela musikaler och liknande samt en och annan fars. I farsen ”Inte nu älskling” som är en förvecklingskomedi, skrattade vi alla så vi fick magont. Den var lika rolig, kväll efter kväll.

Musikaler och fars

Komedi är motsatsen till tragedi. Balansen är tunn mellan de båda. Men det gäller att karaktären går från ett mindre bra tillstånd till ett bättre (eller ännu sämre). Skillnaden mellan dessa båda genrer är att komedi alltid har ett lyckligt slut.

Lite bakgrund

Redan på Shakespears tid skapades komedier (lustspel) men de hade andra förväntningar då än vad vi har idag.

I filmens början skapades stumfilmer. Skämten var helt utan verbal påverkan. Karaktärernas kroppsspråk och ansiktsuttryck fick stå för skratten. Detta fram till ca 1930. Många ”slapsticks” förekom, dvs ”att dratta på ändan”. Kända filmer med Helan och Halvan eller Bröderna Marx är exempel på detta. Slapsticks fortsatte in på 1950-talet och till och med på 1990-talet finns de med i framförallt Jim Carreys filmer.

Parodi handlar om att förlöjliga och driva med någon. Satir (påminner om parodi) är mer subtilt. Belyser ett ämne där verktyget är lustigheten.

En komedi gör avkall på realism. Ofta handlar det om karaktärer med problem, någon som vi kan skratta åt eller med. En av de ständiga lustigheterna handlar om förväxlingar eller förvecklingar. Beroende på uppbyggnaden av storyn, kan båda begreppen vara roliga.  Situationskomedin påvisar tokigheten i vad som händer i en situation.

Lycka till med lustigheterna!

Monica Ivesköld
Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

Skapa övertygande dramatisk karaktärsbåge

Du har en god idé. Kan den bli en bladvändare?

Planera din berättelse som om du planerar en semester. De flesta människor planerar vart de ska resa (målet), vad de ska göra där och när de ska åka tillbaka hem. På samma sätt kan du kartlägga din dramatiska båge – en plan för att stötta dig när du skriver.

Vad är en dramatisk båge?

Det är för romanen vad skelettet är för kroppen. Bågen utformas för att fånga läsarna från början och hålla dem kvar till slutet.

Strukturera din dramatiska båge

Det finns flera olika dramatiska strukturer att välja mellan. Nedan ser du några. Samtliga har använts av bästsäljande författare.

  1. Dean Koontzs klassiska berättelsestruktur
  2. I händelsernas mitt
  3. The Hero’s Journey
  4. 7-punktsstrukturen
  5. Randy Ingermansons snöflingametod
  6. Tre-lagersstruktur
  7. James Scott Bell’s Störningar and två öppningar

Alla har mycket gemensamt.

Dean Koontzs klassiska berättelsestruktur

För alla som inte vill arbeta med dispositioner, behövs en grundstruktur. Den här är enkel och består av fyra steg:

  1. Kasta direkt in huvudpersonen i enorma problem, beroende på genre. Skriv om det värsta möjliga dilemma du kan tänka ut för din huvudperson. För en thriller kan det vara på liv och död. I en kärleksroman kan det vara att en ung kvinna måste bestämma mellan två friare – och sedan avslöjar hennes val en katastrof. Problemet ska vara så stort att det bär hela romanen. Tillåt läsaren att bli fäst vid huvudkaraktären.
  2. Allt som karaktären gör för att komma ur det fruktansvärda problemet ska göra sakerna värre. Undvik frestelsen att göra livet lätt för huvudpersonen. Varje komplikation måste fortsätta logiskt från den tidigare, och saker måste växa gradvis sämre tills det verkar fullständigt hopplöst.
  3. Situationen är hopplös. Det ska vara så illa att du själv börjar undra hur du ska fixa till det.
  4. Slutligen lyckas eller misslyckas (om du väljer ett sorgligt slut) hjälten mot alla odds. Belöna läsarna och ge dem det som de förväntade sig.

I händelsernas mitt

Starta med att något händer. Det behöver inte vara extemt utan beror på genren. Läsaren ska uppleva att hen befinner sig mitt i något. Slösa inte bort två eller tre sidor på bakgrundshistoria utan låt den komma successivt. För att få detta att funka måste du kroka läsaren. Tvinga läsaren att fortsätta läsa. Tänk på:

  1. Stigande åtgärd
  2. Förklaring (bakgrundshistoria)
  3. Klimax
  4. Fallande handling
  5. Upplösning

Hjältens resa

Så här ser den dramatiska kurvan ut:

Hjältens resa

Författaren Joseph Campbell använder ofta denna metodik för att strukturera fantasy, science fiction och skräckromaner. J.R.R. Tolkien använder den och då blir upplägget så här:

Steg 1: Bilbo Baggins lämnar den vanliga världen. Baggins är nöjd med sitt liv i Shire och vägrar initialt uppmanas till äventyr. Baggins föredrar att stanna hemma. Guiden Gandalf (hans blivande mentor) får honom att acceptera. Baggins lämnar bekvämligheten i sitt Hobbit-liv och startar mot ett farligt uppdrag över Mellanjorden med alla slags problem längs vägen.

Steg 2: Baggins upplever olika prövningar och utmaningar. Bilbo bygger ett team och kopplar ihop sig med dvärgar och alver för att besegra fiender som drakar och orker. På vägen står han inför en serie tester som påverkar hans mod och förmågor utöver vad han trodde var möjligt. Till slut, mot alla odds, når Bilbo den inre grottan, den skrämmande draken Smaug där det slutliga målet för hans uppdrag finns. Bilbo måste stjäla dvärgarnas skatt tillbaka från Smaug. Bilbo finner snart att han måste övervinna sin största rädsla för att överleva.

Steg 3: Bilbo försöker återvända till sitt liv i The Shire. Smaug har besegrats men dvärgarna inleder en annan strid mot andra och en armé. I slutet av romanen får Bilbo ett slag mot huvudet under den sista striden och antas vara död. Men han lever och får återvända till Shire. Han är inte längre samma Hobbit som hatade äventyr.

7-punktsstrukturen

Förespråkare för detta tillvägagångssätt rekommenderar att du börjar med din upplösning och arbetar bakåt. Det garanterar en dramatisk karaktärbåge för din hjälte. J.K. Rowling använde 7-punktsstrukturen för Harry Potter och filosofens sten. Så här ser den ut:

  1. Kroken: Utgå från huvudpersonens utgångspunkt. I Harry Potter och filosofens sten är det när läsaren möter Harry som bor under trappan.
  2. Plott 1: Introducera konflikten som flyttar läsaren till berättelsens mittpunkt, dvs när Harry upptäcker att han är en trollkarl.
  3. Pinpunkt 1: Tillämpa tryck på huvudpersonen i processen att uppnå målet mot antagonisten. När trollen attackerar inser Harry och hans vänner att de är de enda som kan rädda dagen.
  4. Mittpunkten: Låt karaktären svara på konflikten med handling. Harry och hans vänner lär sig mer om filosofens sten och bestämmer sig för att hitta den före Voldemort.
  5. Pinpunkt 2: Trycket gör det svårare för karaktären att uppnå målet. Harry måste ensam möta skurken efter att ha förlorat Ron och Hermonie under strävan att hitta stenen.
  6. Plott 2: Flytta berättelsen från mittpunkten till upplösningen. Huvudpersonen har allt han behöver för att uppnå målet. När spegeln avslöjar att Harry Potters avsikter är goda får han filosofens sten.
  7. Upplösningen: Klimax. Allt i berättelsen leder till detta ögonblick, dvs en kontrast till hur karaktären började resan. Harry besegrar Voldemort.

Snöflingemetoden

Om du gillar att skapa disposition för berättelsen älskar du förmodligen Snöflingemetoden som du ser nedan. Börja med en central idé och lägg systematiskt till fler idéer för att skapa din båge.

  1. Skriv en sammanfattning bestående av en enda mening om din roman (tar ca 1 timme)
  2. Expandera meningen till en fullständig sammanfattning av avsnittet med detaljerade händelser (1 timme)
  3. Skriv en sammanfattning på en sida för varje karaktär (1 timme vardera)
  4. Expandera varje mening i nr 2 i en styckesammanfattning (flera timmar)
  5. Skriv en berättelse på en sida om berättelsen ur varje huvudpersons perspektiv (1-2 dagar)
  6. Expandera varje stycke du skrev för nr 4 till en helhetssynopsis (1 vecka)
  7. Utöka dina karaktärsbeskrivningar till ett stort karaktärsdiagram (1 vecka)
  8. Använd sammanfattningen från nr 6 och lista alla scener du behöver för att avsluta romanen
  9. Skapa en beskrivning med flera stycken för varje scen
  10. Skriv ditt första utkast

3-lagersstruktur – den grekiska dramatiska bågen

Denna metod användes av forntida greker och det är en av Hollywood-filmens favoriter. Den enklaste metoden av alla.

Akt I: Presentera huvudpersonerna och etablera konflikten. Metoden kallas ibland för ”den uppmuntrande incidenten”, dvs problemet förflyttar huvudkaraktären ur komfortzonen och påvisar historiens riktning.

Akt II: Konfrontationen. Skapa ett problem som verkar litet på ytan men som sedan blir mer komplext. Ju mer din huvudperson försöker få det hen vill, desto omöjligare verkar det att lösa problemet.

Akt III: Resultatet. Ett bra slut ska innehålla följande:

  • Höga insatser: Läsaren måste uppleva att ytterligare ett misstag kommer att leda till katastrof för huvudpersonen.
  • Utmaningar och tillväxt: I slutet måste huvudpersonen ha vuxit som person genom att övervinna otaliga hinder.
  • Lösningen: Alla turer som karaktären har utstått hjälper till att lösa problemet.

I boken Hungerspelen används denna struktur.

James Scott Bell’s Störningar och två dörröppningar

  • En störning direkt i inledningen hotar allt i huvudpersonens vanliga liv.
  • Dörröppning 1 driver karaktären till mitten av historien. När hen går igenom dörren finns ingen återvändo.
  • Dörröppning 2 leder till den sista striden. Det är en annan dörr utan återvändo men leder vanligtvis till en katastrof.

Gerard Way använder denna berättelsestruktur: Efter att ha hört att adoptivfadern har dött (störningen) återvänder sex syskon till barndomshemmet. Här lär de sig att världen kommer att gå under om några dagar (dörröppning 1). Medan syskonen testar allt som står i deras makt för att stoppa den potentiella globala apokalypsen, skapar de omedvetet ett annat hot mellan sig, vilket leder till en sista strid (dörröppning 2).

Jag hoppas att detta hjälper dig i ditt skrivande. Vill du lära mer, rekommenderar jag någon av våra onlinekurser eller boken ”Börja skriva framgångsRIKT” som är på väg ut på marknaden.

Lycka till!

Monica Ivesköld

Milord Inspiration (ingår i Resultat Direkt)

 

Svar på intressanta skrivar-frågor

Tänk på solen i vårt planetsystem när du skriver. Din hjälte (huvudkaraktär) i berättelsen ska vara som solen.

Vem är din hjälte

Under åren som utbildare för författare har jag fått en del härliga frågor. Här ser du några av dem och svaren.

  • I vilken riktning driver du din plott och hur många behövs? Varje scen bör ha en plott och allt ska drivas framåt.
    • Oavsett riktningen bör du leda din hjälte mot den ultimata bågen. Tänk på din röda tråd. Hjälten ska bli inspirerad att lära nytt utifrån de konflikter som uppstår.
  • Vad är en plott?
    • Svaret är att det är den konflikt/intrig som skapar din story. Din story är den handling som löser konflikten/intrigen.
  • Hur mycket och vad ska du klippa bort när du redigerar?
    • Själv fick jag besked av redaktören att klippa bort ungefär 20% av texten i manuset i romanen ”Porten till friheten”. Och jag klippte utan barmhärtighet.
    • Oavsett hur mycket du klipper bort, ska varje scen tillföra något nytt i historien. Handlingen ska drivas framåt. Gör den inte det i scenen, klipp bort hela scenen. Tänk på att hjälten ständigt ska lära nytt i livets spel. Tänk så här: Om du klipper bort en scen, behöver du göra en större redigering då eller fungerar fortfarande din historia? Om svaret är JA, klipp bort scenen.
  • Hur beskriver du världen runt din huvudkaraktär? Du har både yttre och inre världar.
    • Se genom hjältens ögon och känn genom hens hjärta. Vad är viktigt för hen? Vilka detaljer lägger hen märke till? Spelar den någon roll för hjältens utveckling eller för intrigen. Behöver du skriva om den? Genom att hela tiden tänka utifrån hjälten, hjälper du läsaren att förstå karaktären och skapar ett vinna-vinna-system.
  • Hur kan du finslipa din författarröst?
    • Genom att ständigt lära nytt. Själv har jag gått ett hundratal olika utbildningar sedan 2013 i skönlitteraturens hantverk. Och jag stoppar inte. Nu fortsätter jag exempelvis att lära mig skriva reseskildringar.
    • Fånga hjältens röst. Hur pratar hen? Hur ser hen på världen? Vilken övertygelse har hen? Hur hanterar hen goda respektive dåliga nyheter? Tänk hela tiden utifrån karaktären. OBS att det inte är ett reportage du skriver utan en berättelse, gestaltad utifrån en levande person.
  • Hur fångar du läsaren?
    • Genom att kasta in läsaren i handlingen. Ett exempel kan vara följande inledning: ”När han öppnade dörren konstaterade han att Tobias hade varit död i två veckor.” Här har läsaren krokats fast ögonblickligen genom att följande frågor uppstår:
      • Vem är Tobias?
      • Vem har dödat honom?
      • Varför har han dödats?
    • Ovan exempel behöver inte vara en deckare. Det kan lika gärna vara en feelgood-roman. Tobias är kanske katten som ligger död i en sommarstugan. Om detta avslöjas, får läsaren kanske följande frågor:
      • Har någon bragt livet av Tobias?
      • Vem äger katten?
      • Varför var katten där?

Det viktiga är att du slänger ut kroken redan i första meningen/stycket.

I min roman Porten till friheten, börjar prologen med följande mening:

”Blicken irrade omkring i det lilla utrymmet.”

Läsaren ställer sig förhoppningsvis direkt följande frågor:

  • Vems blick?
  • Var finns personen?
  • Varför irrade blicken?
  • Vad har hänt?

Läsaren älskar att vara detektiv, oavsett genre. Ge läsaren subtila ledtrådar som får hen att vilja fortsätta läsa och ta reda på vad som hänt.

Hemligheten med dynamiska karaktärer är inte hur de är utan hur du som författare avslöjar deras resa. Som författare blir vi kanske begeistrade i våra hjältar. Frågan är hur vi ska få läsaren att älska karaktären.

Och vill du lära dig mer om att skriva med spänning, tycker jag att du ska skicka in en intresseanmälan (inte bindande) eftersom jag går igång med en ny onlinekurs i att skriva spänning inom kort. Här är länken till anmälan:

Intresseanmälan: Pilottestare för onlinekursen ”Skriva spänning”



Lycka till med att fånga läsaren!

Monica Ivesköld

Visit Us On FacebookCheck Our FeedVisit Us On LinkedinVisit Us On YoutubeVisit Us On Pinterest