Stranden av Anna Breitholtz Monsén – recension

StrandenFormat: Inbunden

Serie: del 1

Antal sidor: 414

Utgivningsdatum: 2021-06-03

Förlag: Bokfabriken

ISBN: 9789178357246

Recensionsex: Ja

 

Tusen tack, Bokfabriken, för recensionsexemplaret!

 

Typ av bok: Kriminalroman

VAR utspelar sig romanen: Sandinge, Skåne samt Oslo

NÄR utspelar sig romanen: 1988 och nutid

Hur fångade inledningen mig: Så där. Hade kunnat starta med mycket mer dramatik. Här kan du läsa inledningen.

”Gryningsljuset färgade horisonten orange mellan glesa trädstammar. Gräset var halt av dagg och Ekebergparken doftade vår. Musiken hade tystnat utan att Lina märkt det. Ersatts av rytmen från den egna andningen, stegen mot fuktigt grus och hörlurssladdens skrap mot jackan.”

VILKEN är själva handlingen: Polisen Lina tar ett slags timeout och satsar på det ärvda huset. Men väl där fastnar hon i ett gammalt fall efter att en person hittas mördad.

Intrigerna: Emellanåt kraftfulla, ibland lite tama.

Miljöbeskrivningarna: Ganska bra.

Dialogerna: Bra.

Baksidestexten – tagen från nätet

Det är 1988Sextonåringarna Erik och Peter har sommarlov och fördriver de långa dagarna vid havet med freestyle-lurarna i öronen. En dag försvinner Peter spårlöst. Det enda han lämnar efter sig är några blodiga kläder på stranden.

Drygt trettio år senare kommer den före detta polisen och livvakten Lina Lantz till Sandinge i Skåne. Hon har ärvt ett gammalt hus efter en vän till familjen och leker med tanken på att börja ett nytt liv i den lilla kuststaden tillsammans med sina katter. När en ung man hittas mördad på stranden dras Lina motvilligt in i en utredning som leder henne tillbaka till händelserna den där sommaren för länge sedan.”

Mest positivt

Det lite annorlunda greppet med ett kattpensionat.

Minst positivt

Att språket inte alltid är helt korrekt. Se exempelvis mitt citat av texten på sidan 100, här nedanför.

Några valda texter ur boken

Som jag brukar, för att du ska få en uppfattning om författarrösten, delar jag några utvalda texter utan att avslöja något viktigt. Jag har tagit mig friheten att använda talstreck vid dialoger eftersom jag citerar texten.

Sidan 100

”Lina hade just dämpat belysningen på katthotellet för kvällen och vänt på skylten till stängt när en bil körde in på grusplanen. Hon uppfattade en taxiskylt genom fönstret. Någon slog igen en bildörr, pratade i mobil och skrattade högljutt utanför katthotellet. Kvällens sista förbokade gäst klev in, eller svepte in, efter att hon fått upp dörren med ena axeln. Med en kattbur i varje hand och en öppen väska som dinglade i en lång rem över axeln. Sladdar och papper och en hoprullad yogamatta, det som ut som att allt skulle falla ut.”

Som du ser i ovanstående text är inte språket grammatiskt korrekt. Jag fastnade lite på grund av detta.

Sidan 200

”Samtidigt ringde det i hennes ficka. Svara inte, lyste det på displayen. Det var så hon hade döpt Oles nummer, efter att han ringt henne två gånger på fyllan.
Hon sneglade mot Madde som plockade i köket och bestämde sig för att trycka bort samtalet, men när den jobbiga signalen skrällde igen svarade hon ändå.
― Vad vill du? sa hon innan Ole hann öppna munnen. Jag har inte ångrat mig.
― Men det kan ju inte du bara bestämma …
Ole hejdade sig och kopplade på sin mest mjuka röst.
― Lina … vi kan väl ses och prata, i alla fall? Jag tänkte på det där, att du inte ville jobba som polis längre. Jag borde ha kollat med dig först innan jag ringde din gamla chef. Och du, det kanske är bra om båda inte är poliser! Då kan du ju jobba deltid, och jag är ju snart fyrtio, så …”

Summering

3 pennorEn bra och mjuk kriminalroman. Inte så blodig, om jag säger så. Kanske lite tam i vissa fall.

Rekommenderas för dig som gillar snälla kriminalromaner. Jag ger den 3 av 5 pennor.

Vid pennan

Monica

 

Tagged with →  
Share →