Veckans boktips – Utvandrarna av Vilhelm Moberg
I samband med en av alla de digitala utbildningar som jag går i konsten att skriva skönlitteratur, har vi också en läsecirkel. Vårens bok var Vilhelm Mobergs Utvandrarna.
Den har jag läst för många år sedan. Jag minns inte om det var i samband med att jag tog ett antal poäng i litteraturhistoria eller om det var i övriga skolan. Vad jag däremot minns är att jag tyckte mycket om den. Sedan har jag sett den på film. Även filmen är fantastiskt fin. För att inte tala om musikalen ”Kristina från Duvemåla” som bygger på boken. Den kan jag se och höra hur många gånger som helst. Allra bäst tycker jag sångerna är med Helene Sjöholm. De är så talande. Benny Anderssons och Björn Ulvaeus melodier talar till mig på ett djupare plan. Tillsammans med romanen, får dessa sånger eget liv. Tänk dig själv att stå på en båt över Atlanten, ha lämnat hemmet och gett dig ut på livets äventyr. Sången ”Hemma” där texten är:
” Jag minns en dag på Oceanen
emot oss kom ett ensamt skepp
Jag stod och tittade vid relingen
i skeppets akterstäv
fladdrade en fana
Där vinkade den svenska flaggan
Då tänkte jag, att dessa män
och kvinnor där på skeppet far vår väg tillbaks
Vi seglar bort – de seglar hem
Hemma, var ligger det nånstans
Kan nån ge svar
Nu är det midsommar och dans
hos mor och far”
När min yngsta dotter sjöng denna på en konsert i Trelleborg, var inte ett öga torrt. Den är så gripande. Precis som hela storyn.
Eller vad sägs om styrka texten i sången ”Du måste finnas” som Kristina sjunger när hon mist sitt barn. Den tar åtminstone mig med storm. Så här är några rader i den:
” Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?
Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då?
Nej du måste finnas, du måste.
Jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns.”
Här har du länken på YouTube:
Jag såg fram emot att läsa boken ännu en gång – och denna gång med författarögon. Denna otroliga bok som är som en enda lång historielektion. Den skildrar ett stycke ur svensk historia i samband med utvandringen till Amerika. Läs och begrunda skillnaderna mellan det slitsamma bondesamhället på den tiden, jämfört med dagens kommersialisering och köpbegär.
Vilket språk det är i boken. Gammalmodigt men ack så talande. Ljuvligt att läsa om Mobergs ömsinthet för karaktärerna och att få ta del av alla de fördomar som vi människor har. Gestaltningen var annorlunda, ibland lite långrandig, men väldigt målerisk.
Kärleken mellan Karl-Oskar och Kristina i alla de små gesterna, upplevde jag som mycket stark. Moberg är duktig på att ta till symboler som sedan återkommer om och om igen i boken. Exempelvis gungan som Kristina älskar och deras brudtäcke.
Den här boken är en guldgruva och jag rekommenderar varmt alla att läsa den.
Monica
