Vad skulle hända om …?

Just den frasen använder jag mig ofta av när jag skriver.

Vad skulle hända om

Som du vet, skriver jag både fackböcker (håller på med min 70e fackbok nu), romaner (har gett ut den första och har skrivit totalt sex romaner), barnböcker (har gett ut den första och den andra är på väg ut) och noveller (har deltagit i ca 30 antologier genom åren).

Det har blivit en del sedan 80-talet.

Mina två nya fackböcker handlar dels om att skriva fackböcker, dels om att skapa bättre relationer (främst för dig i parrelation). Den sista blir ett slags bröllopsbok som du även kan ge bort till alla bröllopspar. Detta har mina deltagare under åren poängterat: ALLA borde gå någon av dina kurser för att lära sig utvecklas och förbättra kommunikationen. Jag har tagit fasta på det viktiga tipset, tack.

Romaner, noveller och barnböcker har alltid:

  1. Början – något händer (vad, vem, när?)
  2. Mitten – händelsen fortsätter/förändras, tid går, fördjupning. (hur?)
  3. Slut – nu har något förändrats (hur, varför?)

Och du kan använda delar av detta även när du skriver fackböcker men då behöver du ställa dig frågan:
― Vad skulle hända om …?

Början

Början på en roman, novell etc är superviktig. Du ska börja när det är som mest spännande. Sätt eländet på kartan! Fånga läsaren!

Samma sak gäller givetvis även för en fackbok. Ska du fånga läsaren behöver du illustrera hur hemskt det skulle kunna vara. Ett klassiskt uttryck som du säkert har hört någon säga är:

― Min man/fru förstår mig inte!

DET kan bli början till en Relationsbok.

Jag får ofta höra:

― Hur börjar jag?

Detta gäller både för fackböcker och romaner/noveller.

Således är det viktigt att knyta an till detta när du börjar.

Mitten

Mitten av en fackbok bör innehålla massor med exempel, övningar och gärna facit så att läsaren får ta del av HUR de ska komma vidare.

I mina fackböcker berättar jag detaljerat HUR de ska göra. Följer de mina anvisningar kommer de att lyckas. Samma sak med dessa båda böcker som är på gång.

Slutet

I en roman ska huvudkaraktären ha utvecklats både på sin fysiska resa och mentalt.

I en fackbok gäller det att summera så att läsaren får en silad version av vad jag gått igenom i boken. Detta är viktigt. Många glömmer bort att göra så.

Givetvis ska du alltid när du skriver fackböcker (eller föreläser) börja med att tala om VAD du ska berätta, sen berättar du och slutligen knyter du ihop genom att tala om VAD du har gått igenom med läsaren.

Kom ihåg att nyfikenheten är kunskapens fader och repetitionen dess moder.

Vill du hänga med mig och höra hur det går för mig och mitt skrivande? Kanske vara behjälplig när jag behöver ställa frågor? Följ mig både på bloggen och i sociala medier (främst Facebook och Instagram).

Vi ses!

Monica

 

Tagged with →  
Share →